Fortsätt till huvudinnehåll

På väg framåt

Min egen resa startar bra i år. Jag springer på i sakta mak. Körde en lång distans igår och va ute i 1h och 20 minuter. Det blev lite drygt en mil och jag är sliten i kroppen idag.
Har nu sprungit 19 km på tre dagar. Detta ger mer smak.


Jag har tröga ben och det går tungt. men det kändes ändå bra igår.


Jag har en dotter som ivrigt varit på mig nu i två dagar om att hon vill ner till löpbandet. Detta är härligt. Sådan entusiasm skulle man själv vilja ha till allt.


Vad är det som händer?

https://www.vn.se/article/larm-om-bil-och-lastbil-i-trafikolycka/


EN trafik i olycka i mina hemtrakter med dödlig utgång.


Ryktet som jag ej fått bekräftat än är att det är min gamla granne och barndoms kamrat.
Man vet inte varför det hade hänt heller. Folk gör som man brukar man spekulerar och så även jag.


Det var en otroligt trevlig kille. En kille som jag gärna hade haft mer kontakt med genom åren. Det skiljde några år så man växte ifrån varandra.


Vi åkte mycket till simhallen ihop och sålde jultidningar ihop. Jag vet att han hade det tufft angående sin pappa då han hade en svår sjukdom.


En sjukdom som drabbar både kroppen och knoppen.


Jag väntar med att det ska bli helt bekräftat.


I sådana här lägen har jag alltid svårt att känna några starka känslor. Medans jag framför TV kan bli gripen och känna in mycket mer i vissa sammanhang.


Kan bara konstatera att den 2 Januari är inget bra datum att köra bil. Händer det något för någon som jag känner går det åt helvete.


Jag och min Fru har en kompis som 2 Januari 2006 frontal-krockade med en annan trafikant. Den andra mannen dog och våran kompis blev hjärnskadad


https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/hjarnskada/


Han minns inte vad han gjorde för 15 minuter sedan och han kan berätta samma saker flera gånger på en timma. Han är på gott humör när vi ses och det är skönt det.


Han har tappat mycket minne. Det han verkar minnas bäst är barndomen. Men även den är lite suddig för honom.


SÅ vad ska man  då säga. Livet kan förändras så snabbt och det går inte att förutse. Men man får inte oändligt med chanser för att göra förändringar till det bättre.


Jag hoppas att det kan ge mig lite mer bränsle att fortsätta.









Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Resan börjar igen. Nytt år ny start.

Den 2 Januari 2019. Höll på att skriva 2018 av ren vana. Har inte satt några nya nyårs löften: Jag sätter istället en hel del mål här i denna bloggen. Jag har just i skrivande inga klara mål. Det jag kommer att välja att skriva om, för det mesta kommer att vara min löp träning eller brist på löpträning. Mitt stosockerberoende, jag äter allt med socker framförallt choklad och läsk. Detta är två väldigt stora problem jag har. Att vara tung och springa är inte lätt. Det är verkligen med tunga steg och det går sakta. Jag är med i teamsnigel på Facebook ttps://www.facebook.com/groups/1460940700841827/ och i lonesome runners på facebook https://www.facebook.com/groups/lonesomerunners/ . Jag är även med i jogg.se och har min egen träningssida där https://jogg.se/traning/tdbok.aspx?anvid=46844 Jag jobbar med behandling och upplever att det personliga mötet ärmest intressant. Jag har börjat lyssna mycket på poddar både när jag tränar och gör något i hemmet. Jag väger idag ca 1